Koldioxidbudgetering i byggd miljö och privat konsumtion
Även om det finns ett tydligt samförstånd om att det är bråttom att uppnå klimatneutralitet, saknas det förståelse för vilka särskilda delar av verksamheter i städer som bör prioriteras och vilka de systemiska konsekvenserna av de valda åtgärderna är.
Detta projekt tar itu med detta problem genom att fokusera på två ekonomiska sektorer med stora koldioxidavtryck som inte ingår i de flesta koldioxidbudgetar idag: inbyggda utsläpp från byggnader och utsläpp från privat konsumtion. Projektet försöker också skapa en mer holistisk koldioxidbudget för en stadsdel genom att lägga till scope 3-utsläpp till scope 1 och 2 beräknade enligt GHG-protokollet.
I studie A, på byggnadssidan, kommer vi att analysera koldioxidavtrycket från både nybyggnationer samt renovering och ombyggnad av befintliga byggnader. I studie B, den privata konsumtionssidan, föreslår vi att kvantifiera konsumtionens koldioxidavtryck genom att översätta kreditkortstransaktioner till olika konsumtionskategorier, samt butikers och konsumenters shoppingbeteende.
Medan vi i studie A fokuserar på den byggda miljön i Kista, använder vi i studie B Kista som utgångspunkt för att förstå koldioxidavtrycket från privat konsumtion i Stockholm och utanför. Kista är särskilt viktigt för båda studierna eftersom det är ett område med en blandning av högteknologiska företag och låginkomsttagare, vilket ger oss möjlighet att undersöka dessa frågor som omfattar olika sociala grupper.
Förutom forskningsrelevansen av detta innovativa kombinerade tillvägagångssätt, kommer resultatdata från Stuide A och B i Studie C att integreras i ett interaktivt analytiskt verktyg som visualiserar klimatpåverkan av totala utsläpp från scope 1 och 2 i kombination med scope 3-utsläpp från den byggda miljön och konsumtionsmönster som växer fram i Kista, vägledande politik och program som syftar till att minska växthusgasutsläppen i Stockholm.